Fråga doktorn: Några råd om hur vi håller covid-19 stången

10.08.2022 kl. 12:31
Sedan två och ett halvt år tillbaka har våra liv påverkats av covid-19. Påverkan har förändrats under pandemins förlopp men fortsätter ännu och kommer på något sätt att fortsätta ännu under många år framöver. 

Då pandemin tog fart under vårvintern 2020 var dödstalen bland de insjuknade mycket högre än idag, vilket berodde på att befolkningen inte hade någon egentlig immunitet mot viruset. 
Andelen som insjuknade varierade från land till land men ökade överallt och man var orolig att siffrorna snart skulle se lika illa ut hos oss som till exempel i USA. Myndigheterna hade ingen detaljerad plan för hur situationen skulle hanteras och länder valde olika strategier för att handskas med detta nya, okända och hotfulla virus.
Man försökte med utegångsförbud av olika svårighetsgrad, avstängning av städer och landskap med höga smittotal, inreseförbud, testningspåbud, påbud om näs- och munskydd etc, etc. 
Alla åtgärder speglades mot statistiken som ändå var opålitlig för att olika länder rapporterade på olika sätt, men pålitlig för att det ännu inte fanns något mörkertal relaterat till gör-det-själv-tester. Så kom sommaren och smittotalen sjönk men trots det fanns det ännu många som behövde intensivvård på grund av covid. Mot hösten började smittotalen öka igen och det blev uppenbart att pandemin skulle räcka länge. Lika så klarnade det att infektion inte ger upphov till bestående immunitet eftersom många insjuknade en andra gång och dessutom väckte nya ilsknare varianter av viruset befogad oro. 
Läget såg dystert ut men det fanns också hoppingivande nyheter.  
Många läkemedelsföretag arbetade på att utveckla vaccin mot sjukdomen. Processen att ta fram vaccin mot covid-19 underlättades av den forskning som gjorts om vaccin mot SARS och på rekordtid fanns vaccin som genomgått testning på väldigt många personer. Testningen gav för handen att vaccinen gjorde mer nytta än skada och att allvarliga biverkningar var sällsynta. Vaccinering minskade på ett avgörande sätt individens risk för att insjukna i en allvarlig covid-19-infektion  och också risken att dö. Skulle det inte ha varit för vaccinen skulle situationen se helt annorlunda ut idag.
Trots att vaccinen inte ger ett särskilt starkt skydd mot infektion ger de ett mycket gott skydd mot allvarligt sjukdomsförlopp. I takt med att allt fler vaccinerades kunde därför många restriktioner avvecklas och därmed kunde många sektorer av samhället som bromsats upp av pandemin ta ny fart. Man går på krogen igen, man reser, man träffas, många skakar hand och har helt slutat använda näs- och munskydd. Just nu känns läget lugnt men det är befogat att fråga sig om man verkligen kan vänta sig att det fortsätter så här eller om läget faktiskt är lika lugnt som det känns. 

Den hittills största toppen av coronafall i vårt land inföll under detta års fyra första månader och smittotalen som baseras på positiva test inom den offentliga sektorn är nu bara en femtedel av vad de var som värst. Så långt låter allt bra! Men smittotalet berättar inte längre hela sanningen för det blir numera ett mycket stort mörkertal av helt otestade och den stora grupp som använt gör-det-själv-test. Under juni och juli månader har coronavirusmängden i avloppsvattnet ökat och antalet sjukhuspatienter med coronainfektion fördubblats. Detta trots att sommaren är den årstid då risken för smittspridning är som lägst. Antagligen har vi en ytterligare ökning av fallen att vänta i höst och helt uppenbart är att vi inte kommer att bli kvitt covid-19 på länge, ifall inte någon stor förändring skulle ske. 
Tröskeln för att införa restriktioner är mycket hög av rädsla att skada ekonomin som ju numera också belastas av Rysslands krig i Ukraina, mänskornas coronatrötthet är uppenbar överallt i världen. Nya effektivare vaccin och mediciner kan vi inte heller räkna med. 
Ju fler infekterade vi har desto högre är risken att bli infekterad. Dessutom avtar den av vaccin eller infektion skapade immuniteten rätt fort, vilket leder till att individens infektionsrisk ökar. Det verkar med andra ord som om coronaviruset är här för att stanna och som om vi blivit så att säga, självförsörjande, vad gäller covid-19. 

 Hur skall vi då rätta oss?
Grundförutsättningen för att vi överhuvudtaget nått dagens relativt stabila situation är vaccinationerna. 
Bara med hjälp av vaccinationerna minskas risken för allvarligt sjukdomsförlopp hos dem som blir smittade. Vi märkte tydligt hur andelen intensivvårdspatienter bland alla sjukhuspatienter med covid-19 minskade drastiskt efter att vaccinationerna kommit i gång.  Också risken att insjukna och lika så risken att infektera andra minskar om man vaccinerats. Eftersom vaccinets effekt avtar finns behov av upprepade vaccinationer för att hålla risken för allvarligt sjukdomsförlopp möjligast låg.  Avvägningen om vilka grupper som skall vaccineras och när så skall ske varierar från land till land men uppfattningen om nödvändigheten i upprepade vaccinationer delas av de flesta. Att i Finland ta vaccin då det erbjuds den grupp man tillhör kan varmt rekommenderas. Eftersom viruset blivit ”bofast” hos oss lär det ännu bli många boostervaccinationer.

Under pandemin har vi lärt oss en hel del om hur vi kan minska risken att smittas och smitta. 
God handhygien ger ett stort mervärde som inte kan ersättas eller förbättras med skyddshandskar. Användning av handsprit eller tvål och vatten, i all synnerhet före måltid eller före man vidrör näsa, mun eller ögon är att rekommendera.
God ventilation och vädring i utrymmen där folk vistas har påvisats minska risken för infektion på ett avgörande sätt. I all synnerhet då fler mänskor är församlade i samma utrymme är ventilationen viktig.
Näs- och munskydden ger visserligen inget absolut skydd men minskar ändå risken att infekteras och att infektera andra. Att använda näs- och munskydd är något som inte kräver myndighetspåbud. Man får vara förnuftig och använda näs- och munskydd då man rör sig i folksamlingar inomhus. Det är verkligen inte fel.
Ingen av åtgärderna är allena saliggörande. Tillsammans gör de en märkbar skillnad. När fler vinnlägger sig om att minska sin egen risk att insjukna så hjälper man samtidigt också andra att hållas friska.
Från självpåtagen isolering har vi så småningom, till allas glädje, kunna börja närma oss varandra igen, träffas, delta i sammankomster och detta lär utan större risk vara möjligt också i framtiden bara vi kommer ihåg att alla tillsammans arbeta för att begränsa covid-19 virusets framfart.  

Otto Lindberg, geriatriker

ANNONSER