Få frågor som berör vår hälsa väcker lika livlig diskussion som kolesterol och kolesterolmedicinering. I dessa frågor står starka åsikter och vetenskapliga fakta ofta mot varandra. Diskussionen är betydelsefull för den påverkar den allmänna inställningen och kan i förlängningen påverka vår förväntade livslängd.
Kolesterol ingår i alla kroppens celler och behövs för uppbyggnad av nya celler och reparation av celler som skadats. Största delen av vårt kolesterol finns i cellmembranen där det i många viktiga funktioner är mycket mer än bara en passiv byggsten. I nervsystemet ingår kolesterol i isoleringen runt nervcellerna och en fjärdedel av kroppens kolesterol finns därför i hjärnsubstansen. Då könskörtlarna och binjurarna bildar hormoner och då huden bildar D-vitamin sker det utgående från kolesterol. Å andra sidan vet vi att kolesterol har en viktig roll i uppkomsten av hjärt- och kärlsjukdomar. Kort sagt, utan kolesterol kan vi inte leva men kolesterol kan också få oss att gå under.
Kroppen bildar omkring ett gram kolesterol varje dygn vilket är ungefär 4 gånger mer än vi får i oss med vårt födointag. Kolesterol utsöndras med gallvätskan till tarmkanalen varifrån det till stor del återupptas. För att kunna transporteras i blodet måste det fettlösliga kolesterolet bindas till lipoproteinpartiklar och fast HDL partiklar och LDL partiklar innehåller likadant kolesterol har de ändå helt olika inverkan. Det kolesterol som är bundet i LDL partiklar inlagras lätt i kärlväggen vilket leder till förträngningar av blodkärlen och en ökad risk för blodpropp medan kolesterolet i HDL partiklarna åker till levern för att utsöndras. Risken för hjärt- och kärlsjukdomar speglas bäst av halten kolesterol bundet i LDL partiklar.
Vad är ett bra kolesterolvärde? Svaret är inte entydigt eftersom risken för hjärt- och kärlsjukdomar påverkas av många andra riskfaktorer än kolesterol. Ju fler riskfaktorer som föreligger desto större blir den riskökning som hänger ihop med kolesterolet. Föreligger varken ärftlig belastning för hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes, högt blodtryck, rökning eller fetma anses ett totalkolesterolvärde under 5 mmol/l och ett LDL kolesterolvärde under 3 mmol/l vara riktigt bra. Ju fler riskfaktorer som föreligger desto lägre borde kolesterolet vara för att motverka riskökningen. Har man kranskärlssjukdom eller diabetes i kombination med andra riskfaktorer är risken för hjärtinfarkt och stroke så hög att LDL kolesterolhalten rekommenderas sänkas till under 1,8 mmol/l. I ett flertal undersökningar med sammanlagt hundratusentals patienter har man kunnat konstatera att en sänkning av kolesterolnivån minskar risken för hjärtinfarkt och slaganfall.
Är inte ett lågt kolesterol skadligt? Ett flertal studier har kunnat påvisa samband mellan låga kolesterolvärden och dödlighet men frågor om orsak och verkan kan vara kluriga ibland. Hos patienter som insjuknar i någon allvarlig sjukdom tenderar nämligen inte bara blodsockernivåerna och blodtrycket att sjunka från de nivåer vi är vana att se, också kolesterolnivån sjunker som en följd av sjukdom. Unga friska människor i primitiva kulturer har ofta spontant mycket lägre kolesterolnivåer än vi brukar se hos oss. Följaktligen kan inte ett lågt kolesterolvärde i sig anses vara skadligt.
Är det inte riskabelt att ta kolesterolsänkande medicin? Statinerna som är den vanligaste typen av kolesterolsänkande medicinering, kan ge muskelvärk och muskelstyvhet men mindre än en av tio patienter drabbas av sådana besvär. Sannolikt beror en del muskelbesvär hos patienter som tar statiner på något alldeles annat än medicineringen. Allvarliga muskelreaktioner förekommer i mindre än ett fall på tusen. Hos överviktiga patienter med högt blodsocker kan statinerna höja blodsockret yttermera så att gränsen till diabetes överskrids. Nyttan av statinerna kan på basis av vetenskapliga studier som tillsammans omfattar hundratusentals patienter anses vara klart större än den risk de rätt sällsynta biverkningarna medför.
Kan man inte sänka kolesterolet på något annat sätt än med medicin? Man kan genom att minska intaget av hårda djurfetter så som mjölkfett i smör, ost och glass och genom att öka intaget av fleromättade växtfetter så som i nötter, avokado, ryps- och olivolja till en del påverka den totala kolesterolnivån. Motion och viktminskning förskjuter kolesterolet från de skadliga LDL partiklarna till mindre farliga HDL partiklar. Stanoler är kolesterolliknande ämnen från växtriket vilka minskar kolesterolupptaget och därigenom den rådande kolesterolhalten. Också kostfiber t.ex. havrekli kan sänka kolesterolet. Trots perfekt diet har ändå många patienter ett onödigt högt kolesterol vilket i huvudsak beror på genetiska faktorer. Fast kolesterolsänkande medicinering har en större påverkan på kolesterolnivån än en omläggning av kosten säger det sig självt att en vettig kost med rikligt innehåll av grönsaker, fullkornsprodukter och växtfetter är viktig för patienter med högt kolesterol och till nytta också för de lyckliga som av födsel och ohjedad vana har ett lågt kolesterol.
.png)
