I korthet går vår balans ut på att hjärnan på basis av information från ögon, båggångarna vid innerörat och sensoriska signaler från ben och bål räknar ut och befaller vilka parerings-
rörelser musklerna ska göra för att hålla kroppen upprätt.
Känselnervernas funktion försämras med åldern, och sjukdomsrelaterade förändringar i känselnervernas funktion är mer än tio gånger vanligare hos 80-plussare än bland unga vuxna. Ändå hittar man hos många äldre med balansstörning och nedsatt sensorisk funktion ingen sjukdom som skulle förklara försämringen.
En av många möjliga orsaker till försämring i nervfunktion är den direkt åldersrelaterade minskningen av mängden nervfibrer huden.
Många av er som läser detta kommer i något skede att söka läkarhjälp för att balansen blivit sämre och efter att störningar i båggångar, muskelfunktion eller ögon uteslutits, få beskedet att det rör sig om neuropati. Vad är neuropati, vad har man att vänta och vad kan man göra?
Neuropati är ingen enskild sjukdom utan ett samlingsnamn för störd nervfunktion orsakad av bland annat mekanisk tillklämning, kemisk påverkan, bristtillstånd, infektioner och inflammationer. Neuropatierna är ofta oåterkalleliga men progressionen kan bromsas upp om den utlösande faktorn kan elimineras.
Även om både motoriska och sensoriska nerver kan drabbas är de sensoriska neuropatisymptomen vanligast. Störd sensorisk funktion orsakar ”felkänningar” antingen i form av bortfall, som överkänslighet eller som direkta ”känselhallucinationer”. Ett vanligt symptom är nedsatt känsel i fotbladen vilket ger en känsla av att gå som på dynor, eller på mossa fast underlaget skulle vara hårt.
Likaväl kan man känna smärta fast ingen skada eller lokal irriterande faktor kan upptäckas och minst lika ofta har partienten inte märkt något särskilt trots att man vid undersökning på mottagningen kan märka att förmågan att känna beröring, värme, kyla eller vibration är nedsatt. Då man konstaterat neuropatiliknande känselbortfall bör orsaken utredas.
Exponering för gifter, kemikalier och medi-
ciner kartläggs. Den vanligaste yttre orsaken till neuropati är faktiskt alkohol. Likaså uteslutes bristtillstånd och sjukdomar som kan ge upphov till neuropati. Bland dessa sjukdomar ligger diabetes den överlägset vanligaste. Ofta hittas trots adekvat utredning ingen uppenbar orsak. Undersökningarna kan kompletteras med nervbaneundersökning med hjälp av vilken man kan sluta sig till vilken fibertyp i nerverna som drabbats.
Då man kommit till diagnos gäller att i mån av möjlighet häva tillståndet till exempel genom att avhjälpa brister på B12-vitamin eller sköldkörtelhormon. Exponeringen för skadliga ämnen bör avbrytas men ibland kan nyttan av till exempel en cancermedicin anses vara större än den skada den orsakar i form av neuropati.
Föreligger diabetes är det viktigt att sockerbalansen optimeras. Flera faktorer kan samverka vid uppkomsten av neuropati och därför bör personer som har neuropati vara försiktiga med faktorer som kan förvärra situationen. Synnerlig måttfullhet med alkohol rekommenderas.
Föreligger känselbortfall gör man klokt i att akta sig för belastningsskador, till exempel skavsår på känslolösa fötter. En skada som inte ger sig till känna hinner utveckla sig till något rätt elakt före man i sinom tid blir medveten om den.
I den mån neuropatin försämrat ens balans gäller att inte ge upp! Man måste öva balansen och röra sig möjligast mycket.
Övningen botar naturligtvis inte den underliggande orsaken men ger välbehövlig och viktig vana och säkerhet i hur man rör sig med en balans som inte är lika bra som den man engång haft.
.png)
