Tänk på det här för att öka din digitala trygghet
Här hittar du våra enkla checklistor som hjälper dig att undvika bedrägerier när du loggar in, betalar eller sköter myndighetsärenden. Och kan läsa mera om vad annat du kan göra för att öka din digitala trygghet.
För att sköta ärenden digitalt skriver många in sig med bankens koder. Nätfiske är en av de största farorna i det här sammanhanget. Det handlar om att bedragare försöker lura dig till falska webbsidor för att komma åt dina bankkoder.
Det är därför viktigt att komma till tjänsten på rätt sätt och därmed undvika falska webbsidor. Om du kan kryssa av allt i de här ”checklistorna” undviker du de vanligaste farorna:
Sköta ärenden på dator via webbläsaren
Bedrägerierna bygger nästan alltid på att övertala dig att på sätt eller annat ge bankkoder eller motsvarande information till bedragarna.
Med eget initiativ avses att du själv bestämt dig för att sköta ärendet så att det är du själv som styr när och hur du skriver in dig.
Motsatsen och inte tryggt är att någon ringt eller skrivit till dig och uppmanat dig att sköta ett ärende på något bestämt sätt.
Speciellt riskabelt är det om du talar i telefon eller har en pågående kommunikation med någon på något annat sätt medan du skriver in dig.
Bankernas och myndigheternas appar och system är tekniskt sett nära nog 100% säkra, men övertalar någon dig att släppa in den och göra allt den säger, hjälper ingen teknisk säkerhetsfunktion.
För att undvika falska sidor är det viktigt att skriva webbadressen i rätt fält i webbläsaren.
Det finns många olika webbläsare, vanliga är Edge, Chrome, Firefox och Safari.
Webbläsarna har ett fält (en ruta) i vilken man kan skriva in webbadresser, ofta hittas det högst uppe i webbläsarfönstret.
Skriver man in nåt som kan vara en webbadress, öppnar webbläsaren den webbsidan. Skriver man bara ett eller flera ord märker webbläsaren att det inte kan vara en adress och då görs en sökning istället.
En sökning ger resultaten i en lista, från vilken man klickar sig vidare till något av resultaten. I listan finns både riktiga e-tjänsten och falska sidor gjorda av brottslingar. I vissa fall har brottslingarna fått sin falska sida högst upp genom att betala åt Google eller någon annan söktjänst.
För att undvika sökning är det viktigt att skriva in rätt adress, då kommer man direkt till rätt tjänst och undviker hela söktjänsten med falska sidor.
För att inte behöva memorera adresser och inte behöva skriva in dem varje gång, kan man spara dem som bokmärke i webbläsaren eller genväg på datorns skrivbord.
Det här kan du göra, be om hjälp av någon om du inte klarar det själv:
Pröva själv att göra en sökning och att skriva in adress och observera skillnaden. Det avgörande är om du kommer direkt till tjänsten eller får en lista med sökresultat. Det är inte farligt att göra en sökning bara du inte klickar och fyller i bankkoderna.
Spara de sidor du behöver för att uträtta ärenden, som genväg eller bokmärke.
Lär dig var adressfältet är och ta en titt på det nu och då så du lär dig tolka vad som står i det.
Länkar som skickas per e-post, sms, Whatsapp osv. är alltid farliga i kombination med att komma till en sida där man ska skriva in sig eller ge personlig information.
Den som skapar och skickar en länk kan själv välja vad det står där man klickar och vart det leder en. Det betyder att det är mycket svårt att avgöra om det är sant eller falskt.
Myndigheter och banker skickar aldrig e-post, sms eller liknande med uppmaning att skriva in sig. Skulle de göra det så skulle det vara omöjligt att avgöra om det är riktigt eller lurendrejeri.
Alltid om det finns en länk att klicka eller peka på kan man utgå från att det är bedrägeri, om det handlar om att sedan skriva in sig eller ge personlig information.
När man gör en sökning på Google eller någon annan så kallad söktjänst, får man en lista med alla webbsidor som innehåller ordet man sökt på.
Bland resultaten finns den riktiga tjänsten och bedragares falska sidor som efterliknar den riktiga.
I resultatlistan kan det vara omöjligt att se skillnad på en falsk och en riktig e-tjänst. Klickar man på den falska kan den inte i adressfältet visa den riktiga adressen, men den kan vara snarlik även där. Bäst är därför att helt undvika sökning i det här sammanhanget.
På en del apparater finns Google eller sökningen lätt tillgänglig och man har kanske vant sig att använda det alltid då man ska göra nåt på webben, söka information, besöka webbsidor och sköta ärenden. För ärenden är det då skäl att skapa ny rutiner.
Ibland är det svårt att avgöra om det är ett adressfält eller ett sökfält, eller ibland finns det bara ett fält. Då är det bäst att testa dig fram, skriv in en adress till en myndighetstjänst och se om du kommer direkt till tjänstens sida (bra, då kan du använda den) eller om du får en lista med alternativ som du behöver klicka på för att komma till tjänsten (farligt, då är det en sökning och kan finnas falska sidor bland dem.
Om man har tid till eftertanke brukar man lättare känna igen om nånting är ovanligt eller annorlunda än det brukar.
Därför försöker bedragare skapa en känsla av brådska och att nånting behöver göras direkt.
Upplever du när du ska skriva in dig till en tjänst att det är bråttom eller om någon hotar eller stressar dig, är det skäl att tvärtom stanna upp och tänka efter.
Myndigheter, banker och seriösa företag kräver aldrig att du ska agera direkt.
Sköta ärenden via appen
Bedrägerierna bygger nästan alltid på att övertala dig att på sätt eller annat ge bankkoder eller motsvarande information till bedragarna.
Med eget initiativ avses att du själv bestämt dig för att sköta ärendet så att det är du själv som styr när och hur du skriver in dig.
I motsats till att någon ringt eller skrivit till dig och uppmanat dig att sköta ett ärende på något bestämt sätt.
Speciellt riskabelt är det om du talar i telefon eller har en pågående kommunikation med någon på något annat sätt medan du skriver in dig.
Bankernas och myndigheternas appar och system är tekniskt sett nära nog 100% säkra, men övertalar någon dig att släppa in den och göra allt den säger, hjälper ingen teknisk säkerhetsfunktion.
Om du hämtat rätt app från appbutiken och om du i fortsättningen öppnar den för att sköta ärendena är det fullständigt tryggt.
Apparna i appbutikerna är kontrollerade och kan alla anses trygga.
Den enda faran är egentligen att du inte är i appen utan tex. i webbläsaren, men på en sida som ser ut som appen.
På en smarttelefon är en utmaning ibland att orientera sig och avgöra om man är i appen eller någon annanstans. Ett sätt du kan göra det är genom att använda appväxlaren, den visar vilken app det är som visar innehållet på skärmen,
Samma kan du göra genom att ”stänga” det du håller på med (med hemknappen) och öppna appen igen, ser du samma sak som innan du ”stängde” den var du i appen, ser du nåt annat var du troligen i någon annan app (tex. webbläsaren). Stänga är inom parentes eftersom hemknappen inte egentligen stänger appen utan bara lägger den åt sidan.
Trots att apparna är det säkraste sättet att sköta ärenden kvarstår risken med länkar, för någon kan skriva till dig och be dig öppna appen genom att peka på en knapp eller länk i e-post, sms, Whatsapp eller liknande. Gör du det kan det öppnas en webbsida som efterliknar appen och ber om koder eller personlig information.
Myndigheter och banker skickar aldrig e-post, sms eller liknande med uppmaning att klicka eller peka för att öppna appen.
Alltid om det finns en länk att klicka eller peka på kan man utgå från att det är bedrägeri, i myndigheters riktiga kommunikation kan finnas information om att du behöver skriva in sig till tjänsten eller öppna appen, men inte med en länk utan de låter dig göra det på ditt eget vanliga sätt.
Om man har tid till eftertanke brukar man lättare känna igen om nånting är ovanligt eller annorlunda än det brukar.
Därför försöker bedragare skapa en känsla av brådska och att nånting behöver göras direkt.
Upplever du när du ska skriva in dig till en tjänst att det är bråttom eller om någon hotar eller stressar dig, är det skäl att tvärtom stanna upp och tänka efter.
Myndigheter, banker och seriösa företag kräver aldrig att du ska agera direkt.
Om du ytterligare vill öka din trygghet, tänk också på detta:
Ju längre lösenord du väljer, desto säkrare är det. Ibland kräver tjänsten eller appen en blandning av stora och små bokstäver, siffror och tecken. Om det krävs så måste den kraven uppfyllas, men det höjer inte säkerheten.
Ju längre lösenordet är och ju mer olika tecken och siffror det innehåller, desto svårare är det oftast att komma ihåg. Att använda fraser, delar av låttexter eller dikter kan vara ett sätt att hitta på ett långt lösenord som går att komma ihåg.
Men i de flesta fall behöver man inte komma ihåg lösenorden, låt istället apparaten komma ihåg det. Om appen eller webbläsaren frågar om du vill att den sparar lösenordet kan du svara jakande.
Skriv ändå också alla dina lösenord i ett häfte, som du förvarar tryggt. Senast då du köper en ny apparat kommer de till användning för att skriva in dig på nytt.
Ibland får man ett första lösenord eller kod som automatiskt genererats och är meningen att man själv byter ut. Kom ihåg att göra det, för lösenorden kan vara genererade på ett icke-slumpmässigt sätt som även brottslingar kan känna till och utnyttja.
I värsta fall kan alla apparater av ett visst märke eller modell komma med ett och samma lösenord, då är det speciellt osäkert.
Ett exempel är SIM-korten, där koden brukar vara 1234 eller 0000 tills man själv ställt in en ny kod.
Tvåfaktorautentisering betyder att du loggar in med två olika bevis för att visa att det är du.
Först använder du ditt lösenord som första bevis. Sedan använder du till exempel en engångskod som skickas till din telefon som andra bevis. Det gör kontot mycket säkrare, även om någon skulle få tag på ditt lösenord.
För att använda tvåfaktorautentisering måste du ta i bruk den där det erbjuds, till exempel genom att fylla i din telefonnummer. Ett annat sätt är ofta att ta i bruk en ”authenticator”-app, som ger koderna.
Du behöver vanligtvis inte varje gång använda två bevis, dina apparater kommer fortsättningsvis ihåg din inloggning, men bara då du skriver in dig på en ny apparat behöver du skriva in dig både med lösenordet och den andra faktorn.
Apparna är det säkraste sättet att sköta bank- och myndighetsärenden. Ett sätt som brottslingar kan komma åt apparna är ändå att se över axeln när du låser upp telefonen, sedan stjäla telefonen och låsa upp den, samt pröva om de med samma kod kommer in i till exempel bankappen.
Därför är det viktigt att . Du kan naturligtvis även med fördel se till att ingen är i närheten när du låser upp telefonen eller med handen dölja koden när du skriver in den.
Att använda fingeravtrycksläsaren eller ansiktsigenkänning för att låsa upp telefonen och för apparna är naturligtvis ett bra sätt att undvika hela faran med att någon ser koden.
Många har tagit i bruk mobilcertifikat (ibland kallat Mobilt ID, mobiilivarmenne på finska) för att skriva in sig på myndigheters digitala tjänster. Då behöver du inte logga in (identifiera dig) med bankens koder, utan du skriver in din telefonnummer och bekräftar inloggningen på telefonen.
Den främsta orsaken till att det finns säkerhetsfördelar med mobilcertifikatet är att man bara skriver in sin telefonnummer för att logga in. Skulle man trots allt ha hamnat på en bedragares falska webbplats, ger man inte bankkoderna till bedragare utan bara telefonnummern. Till nätbankerna kommer man inte in med mobilcertifikat.
Man tar i bruk mobilcertifikatet med sin egen telefonoperatör, Telia, Elisa eller Dna. Man kan göra det själv på nätet via deras webbsidor eller besöka ett serviceställe.
Alla apparater har ett tillräckligt bra inbyggt säkerhetsskydd, men betalar man för ett extra säkerhetsprogram kan man få extra funktioner som höjer säkerheten ytterligare och i viss mån kompenserar för egna misstag.
Ett vanligt problem på sistone har varit att Facebook-konton har kapats. Oftast är det inte frågan om att någon egentligen skulle ha kommit in på kontot, utan de har skapat ett nytt Facebook-konto med samma namn och eventuellt samma bild. Sedan brukar det falska kontot skicka en vänförfrågan till alla vänner som det riktiga kontot har.
Lösningen på det här problemet är att inte dela listan av vänner offentligt. Och att alla borde vara försiktiga med att bli vän med personer som man redan är vän med och med helt okända personer.
I Facebooks inställningar finns en sekretesskontroll med vilken man kan gå genom allt man delar på Facebook och ställa in om det ska vara offentligt, bara delas med vänner eller inte alls delas. Att ställa in Facebook så att bara vänner ser din vänlista och kombinera det med att inte godkänna vänner som du inte är säker på vem det är löser alltså problemet med kapade konton. Men se över även annat du delar på Facebook, kort sagt är det nästan aldrig bra att dela nånting på Facebook offentligt, att vänner ser det räcker.
Nu för tiden är det mycket viktigt att hålla apparaterna och apparna på dem uppdaterade. Med tiden hittas det alltid säkerhetsbrister i apparater och appar, som brottslingar kan utnyttja för att på olika sätt ta kontroll över dem eller tjuvlyssna mm. När de kommer till tillverkarens kännedom görs det uppdateringar som åtgärdar problemen.
Det bästa är att ställa in apparaten och appbutiken (den sköter uppdateringen av apparna) så att uppdateringar installeras automatiskt då de finns tillgängliga.
Läs mer om att uppdatera appar och operativsystemet.
De flesta banker ger möjlighet att ställa in beloppsgränser för köp och uttag med kort, kanske för kontot också. Gränserna är oftast från början inställt på onödigt höga värden, så om du kan sänka gränserna minskar du skadorna ifall någon skulle komma åt dina kort eller banktjänster.
Ibland händer det att du själv behöver göra någon större betalning än gränsen tillåter, så ta reda på hur du vid behov höjer den tillfälligt.
Om du inte hittar information om det här gällande din egen bank, så är det bäst att kontakta banken.
I tillägg till beloppsgränser kan du ofta ställa in kort och banktjänsterna så att du får en notis för köp och överföringar, åtminstone de som överstiger någon viss summa. Då kan du bättre reagera om det sker nåt som du inte själv gjort.
Kolla upp din egen banks nummer till spärrtjänst och spara den i din telefonbok. Spärrtjänsten är öppen dygnet runt och kan stänga kort och bankkoder ifall du misstänker att du skrivit in dem på fel ställe.
Tveka inte att kontakta spärrtjänst om du tror det gått fel, ju snabbare du gör det, desto större är chansen att de får stoppat överföringarna innan det är för sent.