PIOs utlåtande om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter
Pensionärsförbundens intresseorganisation PIO har lämnat in ett utlåtande gällande Finlands åttonde periodiska rapport om genomförandet av den internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter.
I uttalandet lyftes fram innehåll som handlar om familjebildning och intjänande av pension, orsaker till fattigdom, rätten till en lämplig bostad, tillgången till social- och hälsovårdstjänster och digitala färdigheter som en del av det livslånga lärandet.
Familjebildning och intjänande av pension
Familjebildning får inte leda till betydande skillnader i intjänandet av pension. Dessutom måste man hitta och tillämpa andra möjliga sätt att uppnå jämställdhet mellan könen bland pensionärerna. Det är viktigt att personer med liknande bakgrund i fråga om karriär och arbetsuppgifter har ungefär samma pensionstillväxt oberoende av kön eller antal barn.
Skärpning av bostadsbidraget för pensionärer
Gällande bostadsbidrag för pensionärer betonar vi skillnader i olika åldersgruppers möjligheter att påverka sin egen ekonomi. Pensionärers möjligheter att påverka sin egen ekonomi genom tilläggsinkomster är mera begränsade än individers i arbetsför ålder. Skärpningen av bostadsbidraget för pensionärer och den indexfrysning som gäller i fyra år drabbar särskilt pensionärer med låga inkomster.
De ekonomiska effekterna, i genomsnitt 15–35 euro i månaden, är en mycket betydande försvagning av en låginkomsttagares månatliga utkomst.
Rätten till en lämplig bostad
Nedskärningar i finansieringen av Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet (ARA) äventyrar möjligheten och rätten till en lämplig bostad för en del av den åldrande befolkningen. Till exempel har man främjat ett bostadsbestånd som lämpar sig för den åldrande befolkningen genom hyresbostäder till rimligt pris eller renoveringar som främjar tillgängligheten, men denna utveckling kommer sannolikt inte att vara tillräcklig i framtiden.
Tillgången till social- och hälsovård
PIO kritiserar motstridigheten i att rapporten framhäver att tillgången till social- och hälsovård håller på att utvecklas, samtidigt som det presenterar minskningen av tjänsteutbudet. PIO påminde också om att alla äldre enligt flera rapporter inte får de tjänster de behöver. I tider av knappa resurser tas dessutom allt flera digitala lösningar i bruk, vilket påverkar tjänsternas funktionalitet och tillgänglighet.
Digitala färdigheter som en del av det livslånga lärandet
Idén om livslångt lärande måste omfatta behov efter arbetslivet och de färdigheter i vardagen som behövs för delaktighet i samhället. Enligt Statistikcentralen finns det till exempel 330 000 äldre personer i Finland som inte alls har digitala färdigheter och över 600 000 personer som inte kan sköta digitala tjänster utan hjälp av en annan person. (Äldreombudsmannens rapport till riksdagen 2024). Det livslånga lärandet och det fria bildningsarbetet måste kunna bemöta inlärningsbehov också efter arbetslivet.
Utlåtandet i sin helhet går att läsa på PIOs webbsidor.