Mindre pensioner ingen lösning för statskassan

Statens ekonomi går inte att rädda med nedskärningar av pensioner.

Efter att rådet för utvärdering av den ekonomiska politiken i början av februari har åsikterna om pensioner haglat tätt.

En åsikt som bubblat upp är att pensionärerna inte skulle ha påverkats av de tidigare nedskärningarna. Det stämmer inte. Höjda vård- och besöksavgifter, högre egenrisk för mediciner och frysandet av index för pensionärers bostadstillägg har i högsta grad drabbat många pensionärer. Höga pensioner beskattas redan hårdare än motvarande löneinkomster.

Ett förslag i debatten har handlat om att rädda statens ekonomi med nedskärningar av pensioner. Här har vi samlat synpunkter på varför det inte är en god idé.

Inkomstrelaterade arbetspensioner betalas inte av staten

De pensionsavgifter som samlas in från arbetsgivare och anställda går till arbetspensionsförsäkringsbolag och pensionskassor. Pensionstillgångar är endast avsedda att finansiera nuvarande och framtida inkomstrelaterade pensioner, de kan inte användas för statens finanser.

En förvärvad pensionsförmån är en till individen tillhörande äganderätt på basis av obligatorisk försäkring, som enligt den etablerade tolkningen tillhör kärnområdet för rätten till egendom enligt § 15 i grundlagen.

De pensioner som betalas ur statens kassa är folkpension och garantipension. Deras mottagare är redan under fattigdomsgränsen.

Full folkpension (2026) är ca 787 €/mån för ensamboende och 703 €/mån för gifta par/sambor, men summan minskar ju högre arbetspensionen är.

Garantipensionen tryggar en minimipension för personer med folkpension eller låg arbetspension. För 2026 är full garantipension ca 991 euro/månad, förutsatt att totala pensioner före skatt är högst 982,90 euro/månad och att man bott i Finland i minst 3 år.

Ålderspensionsmottagare har sällan möjligheter att öka sin inkomst, vilket innebär att pensionsnivån är beroende av indexhöjningar. Enligt Eurostats definition var tröskeln för fattigdomsrisk (60 % av medianinkomsten) år 2024 för ett enpersonshushåll cirka 18 310 euro i året, vilket motsvarar en månadsinkomst på 1 530 euro.

Ungefär en tredjedel av pensionärerna, 38 % av kvinnorna och 28 % av männen, har pensionsinkomster som ligger under fattigdomsgränsen.

Pension för studier och hemvård av barn under tre år finns till för att jämna ut förlust för tiden utanför arbetslivet.

Pension för studier och hemvård av barn bekostas också av staten, både utbetalningen och administrationen. Reformen trädde i kraft år 2005 och gäller för generationerna som studerat eller vårdat barn som är yngre än tre år efter det. De betalas redan ut för personer som pensionerats på grund av sjukdom, till en uppskattad årskostnad på 32 miljoner euro. Nedskärningar i de här skulle drabba de unga generationerna.

Efterlevnadspensionen och pension från arbetslöshetstider svarar på behov.

Efterlevnadspensionen och pension från arbetslöshetstider har också figurerat i förslagen om källor till inbesparingar. De här betalas inte heller av staten, utan genom arbetspensionssystemet.

För tillfället betalas familjepensioner ut till 223 000 mottagare, inklusive minderåriga barn till avlidna, till ett totalt årligt värde av 2 miljarder euro (2024). Det kan låta som en stor summa, men utöver barnen som förlorat sin förälder är många av mottagarna kvinnor som skött familjen i en tid före omfattande subventionerad dagvård. Då har familjer behövt förlita sig på den ena försörjarens inkomster och pension.

Efterlevnadspensionen (också känd som änkepension) för kommande pensionärer är redan avgränsad. Den betalas för efter 1975 födda maximalt i tio års tid, dock minst tills det yngsta barnet som får barnpension fyller 18 år.

Pensionen från arbetslöshetsperioder behövs för att jämna ut försörjningen när du blir gammal. Som på sistone har bevisats kan ofrivilliga arbetslöshetsperioder bli långvariga. Samlas då ingen pensionsrätt in faller flera personers försörjning på folk- eller garantipension.