Debatt: De äldsta ska inte skyddas från att bli hörda

Merete Mazzarella träffade huvudet på spiken i sin krönika (HBL 24.5). Familjebarometern 2025 kartlade finländarnas sociala sammanhang – men bara för personer upp till 79 år. De allra äldsta lämnades utanför igen.

I Befolkningsförbundets svar (HBL 26.5) motiverar forskningsdirektör Anna Rotkirch avgränsningen med både sampelstorlek och representativitet, särskilt med tanke på svårigheter att få tillförlitliga svar från personer med demenssjukdom.

Digitala blanketter kan vara svåra för många och forskningsresurser kan förståeligt påverka val av metod och sampelstorlek. Samtidigt lever finländare längre och har flera friska levnadsår än förut.

Demenssjukdomar är visserligen vanligare hos de äldre, men vården utvecklas och med lämplig medicinering kan flera leva fullvärdigt trots sjukdomen. Många äldre kan svara på enkäter, om deras behov av tillräckligt lång svarstid beaktas.

Särskilt intressanta blir frågor om familjerelationer och sociala kontakter då partnerns hälsa och funktionsförmåga fallerar eller då änkor anpassar sig till en ny fas, med eller utan ny partner. Det är problematiskt om familjeforskning utesluter detta livsskede.

Systemet satte stopp för att inkludera personer över 84 år fyllda. Tänk hur många perspektiv som lämnades utanför.

Dilemmat med de äldres representativitet i forskning är mera allmänt än exemplet med Familjebarometern. För att synliggöra äldre personers upplevelser och behov ansökte Pensionärsförbundens intresseorganisation ett datatillstånd för enkätundersökningen På tröskeln till morgondagen från Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. Systemet satte stopp för att inkludera personer över 84 år fyllda. Tänk hur många perspektiv som lämnades utanför.

Det här är ingen slump och ingen teknisk detalj. Det är strukturell åldersdiskriminering. Justitiemisteriets utredning om åldersdiskriminering (Esiselvitys ageismista ja ikäsyrjinnästä, 2024) presenterar hur övre åldersgränser i undersökningar utgör inbyggd diskriminering som är ett konkret hinder för att de äldres röster ska kunna nå beslutsfattare.

Finland åldras snabbt och våra enskilda liv blir längre. I dag är över 80-åringarna 343 000 till antalet, om tjugo år mer än hälften fler. Ändå faller just den här gruppen systematiskt utanför den statistik som politiska beslut baseras på. Vi vet inte hur ensamma denna åldersgrupp är eller vad de behöver för vi frågar dem inte.

Att inte fråga är ett val. Och det valet har konsekvenser för de beslut som fattas och de tjänster som planeras. En befolkning som lever längre förtjänar att synas hela livet ut.

Ilona Salonen,
verksamhetsledare, Svenska pensionärsförbundet

Päivi Topo,
Äldreombudsmannen