Sömnen är inte ett statiskt tillstånd. Sömndjupet varierar enligt ett cykliskt mönster. Under natten genomgår vi i medeltal fem sömnscykler som börjar med att sömnen gradvis fördjupas för att sedan bli ytligare och övergå i s.k. REM- eller drömsömn. Efter REM-sömnen börjar följande cykel med att sömnen fördjupas igen. Uppvaknanden sker oftast mitt i REM-sömnen eller strax efter den. Också under helt normala förhållanden vaknar de flesta människor några gånger under natten.
Utöver att sömnen lättare bryts vid tilltagande ålder förkortas faserna av såväl REM-sömn som den djupaste sömnen. Sömnbehovet i sig förändras inte särskilt mycket med åldern men ett ökande antal nattliga uppvaknanden gör att den tid vi måste vila för att få sömnbehovet tillfredsställt ökar.
Sömnlöshet har oftast många orsaker. Individuella anlag, fysiologiska och psykologiska faktorer samt åldern bestämmer om impulser från omgivning och livssituation förmår störa vår sömn märkbart. Hur vi bemöter förändringen i sömn med t.ex. tupplurar under dagen, tidigareläggning av sänggåendet eller oro för att sova dåligt bestämmer i mångt och mycket ifall en förändring i sömnen kommer att leda till långvarig och svårskött sömnlöshet.
Vid behandling av sömnlöshet är det viktigt att utesluta eller lindra sådana sjukdomar som kan inverka menligt på sömnen. Listan är lång och omfattar bland annat depression, ångeststörning, sömnapné, oroliga ben, refluxsjukdom, astma, hjärtsvikt, överfunktion av sköldkörteln och olika smärttillstånd. Medicinlistan bör också ses över eftersom många olika mediciner kan störa sömnen.
Mycket viktigt är att hålla det som kallas god sömnhygien d.v.s. att inte störa sömnen med fel sorts verksamhet eller omständigheter. Rummet där vi sover skall vara mörkt, tyst och lagom svalt. Stora måltider sent på kvällen är inte bra för sömnen och de flesta sover bättre om de undviker kaffe och starkt te på kvällen. Likaså försämrar alkohol sömnens kvalitet. Klart ljus från tv, datorskärm eller pekplatta minskar vår egen melatoninproduktion och försvårar på det sättet insomnandet. Regelbunden motion är viktig men lika viktigt är att inte motionera strax innan man skall lägga sig. Psykisk spänning eller iver är också illa för sömnen oavsett om den föranletts av fiktion eller verklighet. Illa är också när man redan känner sig trött att dåsa av framför tv:n eller äta kvällssmörgåsar, mer som en slags ”tomgångshandling” än på grund av riktig hunger. Händer sådant är det ett tecken på att man gjort klokt i att inleda kvällsbestyren mycket tidigare. Många upplever det nyttigare för sömnen att under timmen före sänggåendet lugnt men målmedvetet varva ned med ritualerna runt kvällsbestyren än att hastigt borsta tänderna, raskt byta till nattsärk, sen lägga sig och kvickt släcka lampan.
Det är inte ovanligt med svårigheter att somna om. Det beror på att sömncykeln stannar upp då tankeverksamheten rullar i gång. Vill sömnen inte komma igen inom tio, femton minuter lönar det sig att stiga upp dricka litet varmt vatten och läsa ett stycke av en lagom lugn och inte särskilt spännande bok. Efter en stund känner man sig trött och kan göra ett nytt försök med insomnandet.
Tyvärr förekommer sömnsvårigheter trots att alla upptänkliga orsaker noga eliminerats och trots att man bäddat för en god natt genom prima sömnhygien. Leder det till att man fungerar sämre under dagen kan man försöka med melatonin eller något av valerianapreparaten man kan köpa receptfritt på apoteken. Hjälper inte dessa kan man be om hjälp av sin läkare och eventuellt bli ordinerad receptbelagd medicin för bättre sömn. Tyvärr är det lättare att skriva ut recept på sömnmedicin än att handleda en patient med sömnlöshet och detta leder till att sömnmedicinen ofta blir en lika central del i kvällsrutinerna som tandborstningen och att receptet som var avsett för tillfälligt bruk förnyas gång på gång. Så skall det inte vara! Vid långvarigt bruk av sömnmedicin minskar medicinens effekt och det blir allt svårare att sova utan medicin. Av de flesta sömnmediciner finns mer än en fjärdedel av gårdagskvällens dos kvar i omlopp då vi lägger oss på kvällen. Det säger sig självt att sådant påverkar vår funktion under dygnets vakna timmar på ett menligt sätt. Sömnmedicin är ett fint hjälpmedel vid en tillfällig störning men personer som använder sömnmedicin regelbundet borde nog varje gång de förnyar sitt recept fråga doktorn om man inte på något sätt skulle kunna bli kvitt det långvariga bruket.
.png)
